Vikingvet presenterar här en artikel om fästingar och fästingburna
sjukdomar.
Ixodes rinicus är den fästingart som vanligast hittas på människor och
hundar i Sverige. Den sitter gärna på grässtrånas topp eller i låga buskar, i
områden med halvhögt gräs och med närhet till vatten. Högssäsong för
denna fästingart är april-juni och augusti-september.
Avlägsna fästingen genom att med en pincett greppa fästingen så nära
huden så möjlig och dra rakt utåt. Man kan även få fästingen att släppa
taget genom att vrida den fram- och tillbaka. Tidigare var uppfattningen att
man skulle vrida loss fästingen, men detta är fel då sugsnabeln inte har
spiralvridna hullingar.
Det finns speciella fästingborttagare att köpa. Besök din närmaste djuraffär.
Aktuella fästingburna sjukdomar är borrelios och ehrlichios.
Borrelios är en fästingburen, bakteriell sjukdom, som går på husdjur och
också människa. Den är spridd över så gott som hela världen. Av husdjuren
löper hunden en mycket stor risk att utveckla sjukdomen.
De fästingar, som sprider sjukdomen är s.k. trevärdsfästingar, som kläcks
från ägg, som är från början icke infekterade. I fortsättningen kan larv- och
nymfstadier av fästingen taga till sig infektionen genom att föda sig på
infekterade värddjur och de kan sedan föra över infektionen till sitt nästa
värddjur. Mindre däggdjur, speciellt råttdjur är en stor värdreservoar för
smittan. Hundar är likaså en smittkälla. Risken för överföring av smittan är
störst genom nymfer under våren och när det gäller vuxna fästingar under
våren och hösten. Det är då de är aktivast och söker värddjur.
Symtom, som kan ses hos husdjuren är hälta och ledvärk, neurologiska
symtom, hjärtfel, njurfel. Hos hund kan man se hälta, feber, upphörd aptit,
slöhet, svullna lymfkörtlar. Ett mycket vanligt symtom hos hund är ett
angrepp på njurarna och detta är mycket allvarligt, t.o.m. dödligt.
Ansiktsförlamning och strokesymtom kan också uppstå.
Det är alltså fråga om en bakteriell sjukdom, som orsakas av bakterien
Borrelia burgdorferi och överföringen sker via fästingar. Genom s.k.
ELISA-test (en immunologisk mätmetod) kan man få reda på om en individ
har varit exponerad för smittan.
Behandling mot en borreliainfektion är genom antibiotika och då med
penicillin eller tetracyclinpreparat (antibiotika med s.k. brett spektrum).
Borreliainfektionssymtom kan dröja mycket länge efter ett giftigt
fästingbett - upp till ett par månader, varför många djurägare och även
människor inte sätter detta i samband med fästingangreppet.
Det finns vaccin mot borreliainfektion, dock inte i Sverige.
Ehrlichios orsakas av en rickettsie - en mikroorganism som är mindre
än bakterier men större än filtrerbara virus. Infektionen kan drabba hund,
häst, nöt och får. Det finns några stammar, som kan infektera människa.
I akuta fall ses en vävnadsökning av endotelceller i stödjevävnaderna i
mjälte, lever, lymfkärl och benmärg bl.a. Det är det sk. retikuloendoteliala
systemet, ett immunsystem, som är inbegripet i processen. Mjälten t.ex.
kan bli abnormt förstorad. Symtomen är upphörd aptit, nedstämdhet,
kraftlöshet, stelhet, motvilja att röra sig, ödem (vätskesvullnader ) i ben
och pung. Hosta och andnöd kan förekomma. Under det akuta skedet
sker vanligtvis inga dödsfall . Spontant tillfrisknande kan förekomma.
Djuret kan förefalla symptomfritt, men i en del fall blir förloppet kroniskt
med mjältförstoring, njurfel, lunginflammation, inflammation i främre delen
av ögonen och hjärnhinneinflammation. Cerebellar ataxi (kan liknas vid en
berusads vacklande gång ) förekommer. Medvetslöshet kan inträda.
Andra symtom är förlamning, överkänslighet för yttre retningar samt
kraftig viktminskning.
Diagnosen kan verifieras genom blodprov.
Behandlingen sker bäst med tetracyklinpreparat.
Andra fästingburna sjukdomar, som kan drabba både djur och människa
är TBE - tickborne encephalitis, fästingburen hjärninflammation, som
orsakas av ett virus. En elakare variant av TBE är RSSE, som betyder
Russian spring and summer encephalitis, som också orsakas av ett
virus, som kan överföras via fästingar. Fåglar, mindre däggdjur och får är
inbegripna i sjukdomskomplexet. Hjärn- och hjärnhinneinflammation
kommer ofta samtidigt. Symtomen är feber, huvudvärk, överkänslighet
för yttre retningar (beröring, ljud och ljus), nackstelhet, kramper.
Lyckligtvis finns numera medel som gör att åtminstone hundar kan få
ett bra skydd mot fästingangrepp. Preparaten som är receptbelagda
heter Exspot vet. och Frontline vet. Genom en enda hudbehandling kan
man få hunden skyddad ca 4 veckor. Därefter upprepas behandlingen.
Bägge preparaten appliceras mellan skulderbladen och på stora hundar
även vid svansroten (gäller Exspot vet.). När det gäller katt , så har
Frontline effekt endast mot loppor. Exspot vet. används ej på katt.
Källa:http://www.vikingvet.com/nscape/vetcetera/fokus/
Numera finns det receptfria fästinghalsband 'Scalibor' att köpa på Apoteket.
Tillbaka
Information om rävskabb.
Rävskabb (Sarcoptes scabiei) är ett litet djur som gräver gångar och lägger ägg
i rävens/hundens överhud och orsakar då en intensiv klåda. Skabb smittar både
direkt och indirekt, dvs både vid hudkontakt eller kontakt med smittad yta, tex
ett rävgryt. Skabbdjuret kan klara sig i upp till tre veckor utan värddjur (dvs i
naturen). Smittan är endast dödlig om ett smittat djur inte får behandling. Om du
misstänker att din hund fått skabb (symtom: intensiv klåda, rodnad hud med röda
knottror, håravfall, sträv och glanslös päls, hudinfektioner pga rivsår och förtjockad
hud), måste en veterinär undersöka hunden. Du får ett recept på ett shampoo mot
skabben, alternativt en spruta eller tabletter. De olika behandlingsalternativen
har olika snabbhetsgrad vad gäller fri från smittorisk. Vad jag vet kan man inte
vaccinera helt mot rävskabb. Men medlet Frontline sägs förhindra även smitta från
rävskabb. Finns att köpa receptfritt på Apoteket.
Eftersom skabbdjuret kan klara sig lång tid utan värddjur, är det viktigt att
sanera hundens omgivning (hundkoja, liggplats mm).
Eftersom skabbdjuret är så litet, kan det inte ses med blotta ögat utan bara i
mikroskop. Det är därför viktigt att du kontaktar veterinär om du misstänker att
din hund har skabb.
Tillbaka
Hunden & bilen
Nu äntligen kommer sol och värme, men med det kommer också den tid då hundar tyvärr drabbas utav
värmeslag. Detta kan drabba din hund då den vistas utomhus i för mycket sol men farligast är det då din hund sitter i en varm bil.
Inne i bilen kan det bli enorm hög temperatur och din hund kan få värmeslag och till och med dö.
Så tänk på vart du parkerar bilen och att solen flyttar sig. Måste verkligen hunden följa med när den ändå
måste sitta i bilen? En hund kan inte svettas och har därför svårt att reglera kroppstemperaturen. Hunden
börjar redan att få problem vid lufttemperatur på 30 grader Celcius
Symptomen på värmeslag är förhöjd kroppstemperatur (41-43 grader), hunden hässjar våldsamt.
Detta är ett livshotande tillstånd och måste behandlas akut. Man sköljer hundens huvud och kropp med kallt
vatten, åker till veterinären där de behandlar genom att t.ex. ge kallt dropp och eventuellt cortison och lugnande medel.
Hunden kroppstemperatur bör tas varje kvart.
Ex: Då klockan är 10.30 och yttertemperaturen ligger på +20 C med en blandning av skugga och sol kan temperaturen i bilen nå en
temperatur på ca +50 C och om solen skiner direkt på bilen kan det vid en yttertemperatur på runt +22 C komma upp i
runt +90 C!
Skydda er hund mot en plågsam sommar genom att se till att ha grindar eller bur till bilen,
då kan ni lämna bilen öppen utan att hunden hoppar ur. Det finns dessutom tonade plexiglasskivor att
sätta in i bilen som reducerar värmen inne i bilen med 90 %(www.solarplexius.se). Det finns ventilationskrokar
som fästes i låsanordningen till bakluckan som gör att luckan står öppen ca. 10 centimeter fastän bilen är låst.
Till bilfönstren finns det s.k. ventilationsgaller att köpa. Ett galler som fästes i mellanrummet efter det att rutan vevats ner,
detta gör att gallret ser till att det inte blir en stor öppning för hunden att ta sig ut eller att det inte heller blir så lätt att ta sig in.
Mini-fläktar som går på 12 volts batteri kan nyttjas för att få extra fart på ev. stillastående luft i bilen.
Tillbaka
Kennelhosta
Att tänka på när hunden hostar
Med jämna mellanrum bryter kennelhosta ut, den sprids lavinartat via utställningar och andra ställen där många hundar möts. Vi har drabbats av kennelhosta vid två tillfällen och då hostan har varat ett par veckor per hund innan hundarna varit friska och krya igen.
Allmänt om kennelhosta
Kennelhosta är oftast orsakad av virus som ger upphov till luftvägsinfektioner hos hundarna och är mycket smittsam. Hostan smittas via direktkontakt mellan hundarna, det är i de infekterade, luftburna vätskedropparna från hunden hosta som smittoämnet finns. Överföring av smitta mellan människor eller andra djur är mycket osannolik eftersom viruset överlever mycket kort tid utanför värddjuret. Kennelhostan är normalt inte en livshotande sjukdom, men hos små valpar, äldre, sjuka eller nyopererade hundar ska man betrakta sjukdomen med större allvar, dessa hundar är mer mottagliga för virusinfektioner. Risken för smitta är alltid störst för hundar med stor kontaktyta till andra hundar, men i princip kan alla hundar smittas.
Symptom
Viruset angriper luftrören och bronkerna som blir röda och irriterade samt belagda med segt slem. Normalt är sjuka hundar pigga och glada med undantag för en ihållande, hård eller fuktig hosta. När hostattackerna kommer ser det ut som om hunden vill kräkas men det kommer bara upp slem eller också ingenting. Ibland kan hundarna dock drabbas av feber, rinnande näsa samt snuva. En del hundar kan också få ont i halsen som kan leda till att den får svårt att äta.
Olika smittoämnen
Infektiös trakeobronkit, som kennelhostan heter på veterinärspråk, kan orsakas av flera olika smittämnen. Det vanligaste är Parainfluensavirus för hund (canine parainfluenza virus, CPV), andra vanliga är hundens adenovirus 2 (canine adenovirus 2, CAV2) och Bordetella bronchiseptica som är en bakterie. Mindre vanliga är hundens adenovirus 1 (canine adenovirus 1, CAV1), reovirus, herpesvirus och mykoplasmaorganismer.
Behandling av sjuk hund
Själva virusinfektionen kan inte behandlas och i regel försvinner symptomen efter 1-2 veckor. Om hunden inte har alltför mycket slembildning kan du ge den Noskapin mixtur 2,5 mg/ml (dosering: 1 ml per 10 kg kroppsvikt 2-4 gånger dagligen.) Tempa hunden dagligen och du ska kontakta veterinär om hunden har feber (över 39,5 C), ont i halsen, svårt att få luft, långvarig hosta eller hosta nattetid. Om hostan inte gett sig efter 2 veckor bör du också ta kontakt med veterinär för att utesluta att hunden inte drabbats av lunginflammation. Den sjuka hunden ska hållas i stillhet samt avskilt från andra hundar så länge som den hostar. Hunden anses frisk och är inte smittobärare när den haft fem hostfria dagar.
Förebygga kennelhosta
Parainfluensaviruset överlever inte länge utanför hunden och är lätt att oskadliggöra med desinfektionsmedel. Genom att hålla en god hygien och undvika fukt, drag och kyla kan du på ett effektivt sätt förebygga infektionen. Du kan även vaccinera hundarna regelbundet med Nobivac DHPPi, som ger ett gott skydd mot parainfluensa. Alla hundar i din flock bör vaccineras för att reducera smittrycket. För att uppnå bästa möjliga skydd bör 12 veckors-valpen vaccineras med Novivac DHPPi och därefter 1 gång årligen. Även vuxna hundar kan vaccineras med detta vaccin. Eftersom kennelhosta består av olika virus och bakterier kan man inte få ett 100%-igt skydd med vaccinering, men du får ett så gott skydd som möjligt.
Källor:
Hundens sjukdomar; Birgitta Wikström 1993
Hälsoråd för hund; Apoteksbolaget 1996
Broschyr Aktuellt om Kennelhosta; Intervet
Frågor & Svar; www.agria.se
Tillbaka
Huggormar & huggormsbett
Sommaren, solen och värme, visst är det härligt! Men sommartid innebär också en del faror. Två av dem, kanske de allra farligaste, är bilar och huggormar.
Huggormar
Huggormen är den enda giftorm som lever i Skandinavien och tack vare sin effektfulla svarta zickzackrand längs ryggen är den lätt att känna igen. Under tidiga vårdagar kommer huggormen fram och under högsommaren föder huggormshonan sina ungar. Redan från födseln är huggormsungen kapabel att ta hand om sig själv och den har munnen full med verksamma gifttänder. Huggormen finns i hela vårt land, med undantag för fjällområdet.
Huggormen beter sig inte som andra ormar, den har ingen direkt rädsla för människor som andra ormar har. I stället för att ringla iväg när fara hotar, rullar den ihop sig och intar försvarställning med tillbakadraget huvud, redo att hugga om det behövs. Eftersom ormar saknar hörsel har de en utvecklad förmåga att känna vibrationer och små skakningar i marken. De flesta ormar är nattdjur och är mest aktiva under ljumma nätter.
Huggormsbiten hund
Vanligtvis blir hunden biten i nosen, på huvudet eller i tassarna och det uppstår snabbt en svullnad. Blir hunden biten i nosen kan svullnaden medföra att hunden får andningsbesvär. Bett i tassarna är oftast mer farliga eftersom giftet sprids mer effektivt. Känsligheten för för ormbett varierar starkt. Mellan tre och fyra procent av huggormsbitna hundar avlider av sitt bett. En ormbiten hund bör till veterinär så fort som möjligt, och det är viktigt att den hålls i så stor stillhet som möjligt. Anledningen till detta är att förhindra att ormgiftet och frisatta vävnadsämnen ska spridas i kroppen. En ormbiten hund behandlas med kortison och antibiotium. Kortisonets uppgift är att motverka kärlskador och chock medan antibiotikum ges för att förhindra infektioner på bettstället. Hundar som blivit huggormsbitna tidigare löper större risk att blir dåliga av ett nytt bett. Om du är ute mycket i skog och mark kan du be veterinären skriva ut kortisontabletter som du kan ge till hunden om olyckan skulle vara framme.
Källor:
Brukshunden 4/99
Hundens sjukdomar, Birgitta Vikström, 1993
Hälsoråd för hund; Apoteksbolaget 1996
Tillbaka
Avmaskning
Hur ska jag avmaska min hund?
Man bör alltid välja ett så "smalt" avmaskningsmedel som möjligt, för att undvika resistensutveckling hos inälvsparasiterna. Om man är osäker på vilken typ av parasit hunden är infekterad med, kan man skicka ett avföringsprov för analys. De allra flesta avmaskningsmedlen är receptfria och kan köpas på Apoteket.
Spolmask
Hundvalpar har alltid spolmaskar - de smittas av sin mamma (i livmodern, och via mjölken), hur väl avmaskad hon än är.
Vuxna hundar, som inte äter rått slaktavfall, rått kött eller rå fisk har sällan andra inälvsparasiter än spolmask. De smittas när de får i sig ägg och larver från miljön.
Hundar har sällan symtom av spolmaskarna, men vid kraftig infektion - framför allt hos valpar kan man se dålig tillväxt, avmagring, dålig pälskvalitet och diarré.
Trots regelbunden avmaskning kan man aldrig eliminera alla spolmaskar hos en individ, men man kan hålla antalet spolmaskar nere. Detta är viktigt, eftersom spolmasklarver i sällsynta fall kan smitta människa och ge upphov till skador i olika organ. Det är framför allt barn som kan drabbas, om de äter jord eller sand med spolmasklarver i.
Avmaskning
Valpar avmaskas med Banminth pasta vid 2, 4, 6, 8, 10 och 12 veckors ålder samt vid 6 månaders ålder. Tiken avmaskas samtidigt med valparna.
Vuxna hundar avmaskas 1 gång/år med Banminth pasta. Vid konstaterad parasitinfektion avmaskas hunden 2 gånger med 2 veckors mellanrum.
I kennlar med stora problem med spolmask avmaskar man i stället med Axilur eller Welpan.
Bandmask
Bandmask kan ses hos hundar som äter rått slaktavfall, rått kött eller rå fisk samt hos hundar som vistats utomlands. Den bandmask som finns på kontinenten (dvärgbandmask) kan smitta till människa via hundens avföring. Det är en allvarlig sjukdom hos människa, som leder till att vätskefyllda blåsor bildas i inre organ.
Oftast är dessa infektioner symtomfria - det enda som ses är maskarna i avföringen (ser ut som risgryn) och ibland klåda runt anus.
Avmaskning
Normalt räcker det med en engångsbehandling med Droncit eller Drontal comp (den senare har även effekt mot spol-, hak- och piskmask).
Vid infektion med den breda bandmasken, som finns i insjöfisk, används Droncit i en högre dos än vanligt (se förpackningen).
Hundar som varit utomlands (gäller dock inte Norge) ska avmaskas två gånger mot den farliga dvärgbandmasken, en gång innan införseln till Sverige och ytterligare en gång efter hemkomsten.
Övriga inälvsparasiter
Hundar kan även drabbas av hakmask, vilket är mindre vanligt än spolmask. Vid kraftig infektion ses klåda, avmagring samt diarré som kan vara blodig.
Hundar som varit utomlands kan smittas av piskmask. Vid kraftig infektion kan man se blodig diarré och blodbrist.
För avmaskning används Axilur eller Welpan.
Tillbaka
Vaccinationer
När kan jag vaccinera min hund och mot vad bör den vaccineras?
Valpsjuka, HCC (smittsam leversjukdom) och parvo (kallades förut hundpest) är numera ovanliga sjukdomar i Sverige. Det beror framför allt på att de allra flesta hundägare vaccinerar sina hundar regelbundet mot dessa sjukdomar.
Det är däremot inte så att sjukdomarna är utrotade, så det är mycket viktigt att upprätthålla det goda vaccinationsskyddet hos våra hundar, framför allt nu sedan det blivit möjligt att resa över gränserna med sin hund inom EU. Det innebär fortsatta vaccinationer årligen hela hundens liv.
På vissa kliniker använder de i huvudsak så kallade levande vacciner. Denna typ av vaccin innehåller levande, försvagade virus och de kan inte orsaka sjukdom hos hunden. De ger ett snabbare och mer effektivt immunsvar hos hunden, jämfört med avdödade vacciner. Risken för biverkningar är inte större för levande vacciner än för de avdödade.
Det finns vaccin som dessutom innehåller skydd mot kennelhosta.
Exempel på vaccinationsschema
Vid 8 veckor Nobivac PPi mot parvo och kennelhosta
Vid 12 veckor Nobivac DHPPi mot parvo, kennelhosta, valpsjuka och HCC
Om man väljer att använda avdödat vaccin, ska valpen vaccineras mot parvo en gång till, vid 16 veckors ålder.
Vid ett års ålder Nobivac DHPPi mot parvo, kennelhosta, valpsjuka och HCC
Därefter vaccineras hunden årligen mot parvo och kennelhosta och vartannat år mot valpsjuka och HCC, resten av hundens liv.
Tillbaka
Kräkningar & diarré
Vad gör jag om min hund får kräkningar och diarré?
Följande råd gäller vid kortvarig mag-/tarmkatarr, där hundens allmäntillstånd är gott. Är hunden slö eller inte vill dricka eller äta, ska Du alltid kontakta veterinär.
OBS! Se hela tiden till att hunden får i sig tillräckligt med vätska (vid kraftiga kräkningar/diarré upp till 1 dl/kg och dygn).
1:a dygnet:
Ge Canikur eller fasta hunden helt. Canikur är ett pulver som blandas med vatten.
Det innehåller ämnen som skyddar tarmväggen, tar bort skadliga bakterier och substanser från tarmen,
ger extra energi samt återställer salt- och vätskebalansen. Du kan köpa Canikur hos veterinär och på vissa apotek.
Hunden ska ha fri tillgång på vatten (vid intensiva kräkningar endast i små portioner som ges ofta).
Vid kraftig diarré/kräkningar ges Sempers vätskeersättning eller hemmagjord vätskeersättning
(1 liter ljummet vatten, 2 msk druvsocker/honung, 1 tsk salt, 1/2 tsk bikarbonat) i stället för vatten,
om inte Canikur ges. Canikur finns att köpa hos veterinären.
Från dag 2:
Det bästa är att ge hunden ett speciellt dietfoder för hundar med mag-tarmproblem,
dietfoder kan köpas hos veterinär. Har man inte möjlighet att köpa det, får man laga till en hemgjord diet,
se nedan. Dieten ges i småportioner flera gånger/dag under 3-7 dagar.
Exempel på diet: 2 delar välkokt ris + 1 del Keso/hårdkokt ägg/kokt skinnfri kyckling.
När hunden inte haft kräkningar eller diarré på 2 dygn,
går Du successivt över till den normala dieten.
OBS! Kontakta vetetrinär om dieten inte har effekt inom 1-2 dygn eller om hunden är slö.
Tillbaka
Julen och vinterns faror
Många faror huserar under julen, och vintern, för våra fyrfota-vänner. Var förberedda och
pålästa så att ni inte utsätter er hund för onödigt lidande.
Se mer på följande länkar:
Hundsport
Svenska Kennelklubben
Pedigree
Sveriges lantbruksuniversitet
Länk om förgiftning
Länk till hemsida som tar upp akutvård hos hund
Information från Agria
Doggy Rapport, veterinärmedicinsk tidning med en massa bra information
Länk om smittsamma sjukdommar som kan drabba din hund utomlands
Länk om information om hund och hundhållning
Alltså, se upp med förgiftningar (glykol, lök, choklad, salt) samt farliga produkter för en hund att få i sig(presentband, nötter, t.ex. ben
från matbordet som revbensspjäll, kyckling m.m.) hundleksaker som går att tugga sönder...
Se till att ha telefonnummer till djursjukhus, giftcentral m.m. tillgängliga och var rädd om din hund i samband med nyårsraketer!
Länk om förgiftning från fyverkeripjäs
Förutom att själva oljudet är skadligt för hunden kan den alltså förgiftas av resterna från fyverkeripjäser.
En skotträdd hund kan bli så rädd att den är tvungen att avlivas.
För träning av hundar & valpar så att de inte blir skrämda av skott & fyrverkerier, eller träna redan skrämda hundar, ~ köp CD:n 'Fyrverkeri - Åska - Skott"
från Jycke Tryck (http://www.jycke-tryck.se/bocker.htm)
Tillbaka
Trevliga veterinärmottagningar
Trevlig veterinärklinik med personligt engagemang
Hemsida:
Väsby veterinärmottagning
Hellströms veterinärpraktik
Veterinärer Niclas Hellström & Börje Rembacken.
Röntgen & ultraljud ~ Kirurgi & medicin.
Tidsbeställning, jourverksamhet,
Drop in-tider: Mån 18.00-20.00, tis 8.00-16.00 samt lördag10.00-16.00.
Övriga öppettider ~ Ring!
Telefon: 018-55 00 15
Adress: Svartbäcksgatan 63, Uppsala ~ i närheten av nya polishuset.
Tillbaka
Duschning av hund
18 DOGGY-RAPPORT • 2003 • ÅRGÅNG 27 • NR 1
PÄLSVÅRD
Ska hundar bada och i så fall hur ofta?
Kan man tvätta hunden med samma produkter som man använder till sig själv? Det undrade en läsare som badar sin hund ganska sällan. Veterinär ULLA PETERSSON tycker att man istället bör använda något av de hundschampon som finns på marknaden.
Under mina år som klinikveterinär har jag träffat alla ytterligheter av hundar. Sådana som under ett helt liv aldrig varit i närheten av en badbalja, exempelvis vissa jakthundar som lever sitt
liv i hundgårdar och kojor. Jag har också
träffat sådana som rutinmässigt badar
en gång i veckan, som vissa sällskapshundar
vilka lever sitt liv i soffor och
sängar. En del utställningshundar får under
utställningssäsong också bada ganska
ofta. De flesta hundägare badar dock
sin hund när de tycker att kompisen börjar
“lukta hund”, det vill säga med ungefär
två till tre månaders intervall, lite beroende
på pälssort.
Vilket schampoo?
Spelar det någon roll vilka typer av
schampon man använder? Kanske inte
om hunden badar mycket sällan, men
annars tycker jag att en hund ska ha ett
för djurslaget komponerat schampo. Det
finns idag många sådana schampon och
ibland hela hudvårdsserier där tillverkaren
bemödat sig om att ta hänsyn till
hundens hudegenskaper.
Undvik Lactacyd och Tee Treeschampon
Hundens hud skiljer sig på flera sätt från
människans. Exempelvis har hunden generellt
ett klart högre pH än människa.
Hudens hornlager (det yttersta skiktet i
huden) är tunnare på hund än på människa.
Detta kan möjligen bidra till att
hundhud ofta är känsligare än mänsklig
hud. De som tror att exempelvis Lactacyd
skulle vara lika bra till hund som till
människa tänker inte på att pH i denna
produkt är mycket lågt. Det passar därför
dåligt till en frisk hundhud som har
ett betydligt högre pH.
Produkter baserade på Tee Tree har i
många fall blivit populära till människa.
Man ska dock hålla i minnet att denna
produkt är sammansatt av många ämnen
som kan vara allergiframkallande och i
vissa lägen ge negativa reaktioner i huden.
I mitt tycke är Tee Tree-schampon
inget man bör använda på hund.
Schampon för behandling
Schampon av olika typer och med varierande
innehåll har blivit viktiga inslag i
behandlingen av olika hudsjukdomar
hos hund. Veterinärer har tillgång till flera
serier hudvårdsmedel för framför allt
hundar. En del enklare sjukdomstillstånd
kan till och med klaras med enbart
schamponeringar medan andra (de flesta)
även kräver allmän behandling i form
av till exempel antibiotika eller kortison.
Det är positivt att mängden mediciner i
många fall kan minskas och behandlingstiden
förkortas om man har möjlighet
att komplettera behandlingen med
bad.
När schamponeringen inte är till bara
för att rengöra hunden utan ingår i en behandlingsplan,
är det än viktigare att välja
rätt produkt! Detta blir då en viktig
uppgift för den behandlande veterinären.
Bra vardagsschampon och många så
kallade medicinska schampon hittar man
på apotek eller hos veterinären.
Ohyra
Det finns idag på marknaden många produkter
med innehåll som anses väsentliga
för att ingå i en behandling av olika
sjukdomstillstånd. De mest välkända är
sannolikt schampon mot ohyra som löss
och mjällkvalster. Det är viktigt att veta
att effekten mot parasiten endast finns
under kontakttiden, den tid som schampot
får verka på hundens hud. När
schampot sköljts bort finns ingen effekt
kvar.
Ohyresschampon, liksom de flesta så
kallade medicinska schampon, bör ha en
kontakttid på 10-15 minuter varefter
man sköljer noggrant. Ohyresschamponering
ska upprepas minst tre till fyra
gånger med maximalt en veckas intervall.
Det är också oerhört viktigt att hela hunden
badas, inklusive skallen! Här kan annars
parasiter gömma sig kvar. Kom
dock ihåg att det idag även finns andra
effektiva och bekväma behandlingar mot
ohyra.
Många andra hudsjukdomar hos hund
kan framgångsrikt låta sig behandlas
med schamponeringar. Ett sådant tillstånd
är seborré, en ökning av mjäll och
talg i huden. Hunden känns fet att ta i
och kan lukta mycket illa. Seborré kan
vara både primär och sekundär till andra
sjukdomar. Den kan dessutom vara både
torr och oljig. Det är viktigt att diagnosen
är korrekt ställd av veterinär. Många
seborré-hundar kräver många och täta
bad, kanske ett par gånger i veckan under
lång tid. Detta går an på en liten,
korthårig ras, men blir jobbig och tidskrävande
på en stor, tät- eller långpälsad
hund.
Seborréschampon innehåller svavel,
salicylsyra och ichthyol i olika mängd
och blandningar. Vissa innehåller även
tjära eller selensulfid. Båda ämnena är
kraftigt uttorkande.
Pyodermi
Pyodermier, det vill säga bakteriella hudsjukdomar,
förekommer oftare på hund
än på något annat djurslag. Pyodermi är
oftast en följdsjukdom till andra sjukdomar
som allergier, hormonella rubbningar
eller parasitsjukdomar. Många hundar
får också återkommande pyodermier
utan att man lyckas hitta någon underliggande
orsak till detta. Även vid detta
tillstånd är det tacksamt att komplettera
behandlingen med bad i schampon som
innehåller klorhexidin, benzoylperoxid
eller etyllaktat. Schamponeringsintervallen
hålls inledningsvis korta, kanske bara
ett par dagar.
Atopi
Hundar som har en luftburen allergi, en
så kallad atopi, mår ofta bra av mycket
täta bad i något milt och skonsamt
schampo. Detta för att minska mängden
allergen (ämne/partiklar som hunden är
allergisk mot) på hudytan och följaktligen
även minska hundens symtom som
vid alla allergier är klåda.
Utförande
Det kan inte tillräckligt understrykas hur
viktigt det är att rätt diagnos ställs för att
man ska kunna välja ett eller flera schampon
som komplement i sin hudbehandling.
Själva badet ska dock djurägaren göra
själv och det är därför viktigt att hon/han
fått klara informationer hur badet ska gå
till.
Badet underlättas om pälsen är genomborstad
innan. Se till att hunden inte
halkar i det våta utrymmet där den badas.
Pälsen ska blötas igenom ordentligt
innan schampot masseras in. Svamp eller
tvättvante kan användas. På tät och/eller
långpälsade hundar underlättas proceduren
om schampot späds med lite vatten.
Kontakttiden, den tid som schampot
ska verka, ska helst inte underskrida 10
minuter. Detta kan verka som en evighet
med en livlig hund i badkaret eller på
duschgolvet och det är klokt att använda
sig av tidtagning. Under den varma årstiden
kan man gå en liten promenad med
schampo och hund.
Många är rädda för att hunden ska få
schampo i ögonen, vilket naturligtvis kan
hända. Dock inte så ofta som man tror,
eftersom hunden reagerar precis som vi
– den blundar. Självklart ska man försöka
undvika att hälla schampo i ögonen
på hunden. Tidigare ansåg man att ögonsalva
skyddade ögonen vid schamponering.
Detta har visat sig vara en dålig idé
eftersom det verkar som om salvan istället
kan fånga upp och stänga in schampot
i ögat.
Vid all schamponering av hund är det
viktigt att vara återhållsam med schampomängden
och att skölja mycket noga
med vatten. Detta tar tid och är svårare
att utföra noggrant på en hel hundkropp
än på en liten del av huvudet, som ju är
fallet när vi människor tvättar håret.
Man bör också hålla i minnet att vissa
kroppsdelar är svårare att komma åt, exempelvis
vecken runt pungen, där schamporester
kan gömma sig och irritera. Var
därför noga med att skölja alla skrymslen
och vrår!
Vid många och täta bad är det ofta
nödvändigt att huden återfuktas ordentligt.
Olika typer av fetter och oljor, urea,
glycerin, propylenglykol och kollodialt
havremjöl är exempel på ämnen som används
i schampon, balsam och sprayer
för att mjukgöra och återfukta huden.
Efter sköljningen torkas pälsen med en
handduk. Det går också bra att blåsa
hunden torr. Se bara upp så att fönen inte
blir för varm.
Lycka till med badet!
Ulla Petersson
Veterinär ULLA PETERSSON arbetar vid
Bayer.
Litteratur:
Matousek, J.L., Campell, K.L., A comparative
review of cutaeous pH, Veterinary Dermatology
2002,13, 293-300.
Griffin, C., Therapy Options, Workshop on
Dermatological Therapy,Cremona 1999
Mueller, R.S., Topical Therapy, Fourth World
Congress of Veterinary Dermatology, San
Francisco 2000.
Doggy-
Rapport på
Nätet!
Doggy-Rapport finns utlagd på
Internet. Besök oss gärna på
http://www.doggy.se.
Tillbaka
Munhygien
Hundens munhygien är en av de mest viktiga saker som skall kollas. Detta skall kollas ca en gång per vecka
Tillbaka