.
Hunden & hälsan

Här följer lite information som vi hundägare kan ha nytta av.

Hälsa
Friskvård
Visitation av hund
Duschning av hund
Hunden & bilen
Munhygien
Information om Kolloidalt silver och MSM ~ se'Butik'
Sjukvård
Noskvalster
Fästingar
Rävskabb
Huggormar & huggormsbett
Avmaskning
Vaccinationer
Kennelhosta
Kräkningar & diarré
Julen & vinterns faror
Trevliga veterinärmottagningar



En sida med mkt blandad och informativ information Regionkliniken Köping














Visitation av hund

Visitation av hund skall utföras dagligen. Användes hunden under kraftiga påfrestningar, måste visitationen utföras flera gånger om dagen. Om du som hundägare skall kunna avgöra om hunden inte verkar helt frisk skall du ha en klar bild av hur din hund ser ut då den är frisk.

Visitation av hund skall omfatta följande:

1. Kontroll av slemhinnorna i munnen samt tänderna.
Uppmärksamma slemhinnans färg, illa luktande andedräkt samt tandsten eller annat. Vid stora problem kontakta veterinär. Mjölktänderna tappas vi 4-6 månaders ålder. Viktigt att kolla så at alla mjölktänder har tappats efter denna ålder. Hunden har i vuxen ålder 42 st tänder.

2. Kontroll av nosen
Observera eventuella flytningar, bedöm inte hundens tillstånd genom att nosen är torr utan använd febertermometer. Hundens normaltemp ligger mellan 38-38,5 grader Celsius. Ta hundens temp i sju dagar, addera, dela på 7 och du har din hunds medeltemperatur.

3. Kontroll av ögon och öron
Observera här om flytningar förekommer ur ögon eller öron, vid visitation av öron om det luktar illa ur dem eller om det finns vax och/eller sårbildningar i hörselgången. Använd medel speciellt framtaget för hundöron, droppa i, låt verka och torka rent de yttre delarna. Peta inte med föremål ner i örongångarna eftersom det kan leda till att vax m.m. kan komma att samlas och täppa igen gången. Hundar med mycket hår i öronen behöver ryckas, ej klippas, så att örongången är fri och kan luftas. Eftersom öronen kan råka ut för många olika åkommor bör veterinär kontaktas för bästa vård.

4. Kontroll av huden och pälsen
Vid kontroll av hud och päls tittar men efter avvikelser efter det normala såsom kraftig hårfällning, glanslös och tovig päls, mjäll, ohyra… Känn efter med fingrarna om det finns bulor eller sår m.m. Om pälsen ofta känns smutsig kan fetthalten i fodret ökas, ett fullgott foder skall ge pälsen det den behöver för att kunna stå emot smuts och väta på ett bra sätt.

5. Kontroll av extremiteterna
Känn efter med fingrarna och jämför högra och vänstra sidans ben och leder med varandra för att påvisa eventuella avvikelser. Känns det varmt i anslutning till någon led är detta ett tecken på att inte allt står rätt till.

6. Kontroll av tassarna
Trampdynorna skall vara elastiska och fasta, är de torra och spruckna kan de smörjas med t.ex. tassalva. Huden mellan trampdynorna skall särskilt noga kontrolleras, om huden t.ex. är mörkrödfärgad har hunden svamp och detta skall behandlas. För långa klor skall klippas, annars kan de orsaka stukningar och andra allvarliga besvär, hjälp kan fås av veterinär eller annan sakkunnig person. Om du har problem med klippningen, införskaffa en fil och fila ner klorna i stället. På hundar med mycket päls kan man behöva klippa rent i tassarna. Använd speciell sax med rundad topp.

7. Kontroll av ändtarmsmynning
Vid denna kontroll ger man akt på eventuella ansvällningar, fistlar och sår. Har hunden mycket päls skall det klippas rent så att inte rester av avföring sitter kvar i pälsen och fräter. Ändtarmsmynningen kan torkas rent med Idominsalva och mjukt papper. Om hunden sitter och åker kana kan hundens analsäckar vara inflammerade eller så kan hunden ha mask. Vid misstanke om maskangrepp avmaska annars kontakta veterinär.

8. Kontroll av yttre könsdelar
Yttre könsdelar kontrolleras med avseende på eventuella flytningar och ansvällningar. Vid illaluktande ihållande flytningar kontakta veterinär. Känn efter vid tikens juver så att inga knölar uppkommit samt testiklarna på hanen så att de inte växer eller verkar onaturliga på något sätt.

9. Kontroll av hundens helhet
Kontrollera hundens hull, revbenen skall kunna kännas då du tar med fingrarna över hundens sidor. Om hunden är överviktig så måste den gå ner i vikt. Troligt så får hunden i sig mer energi än vad den gör av med men det kan också bero på sjukdom. Behöver ni hjälp kontakta veterinär. Kontrollera om hunden verkar pigg, alert eller om de verkar vara trött, sover mycket, eller har andra diffusa tecken på att det inte står rätt till kontakta veterinär. T. ex. de olika fästingsjukdomarna kan ge lömska smygande besvär som måste behandlas.

Tänk på att det är du som är ansvarig för din hunds hälsa!


Tillbaka
























Information om noskvalster

Information om noskvalster (Källa: http://www.birddog.nu/ handla /kliniken /veterinarsvar /vetsvar2.htm
Datum 2002-10-18.)

Förekomsten av noskvalster (Pneumonysses caninum) har under de senaste 20 åren ökat dramatiskt – från några få procent till nu kanske 30-35 procent av hundarna. Orsakerna till detta är bland annat att man i allt större utsträckning har åkt runt med hundarna till utställningar och andra sammankomster och därigenom ökat möjligheten för kvalstren att sprida sig. Symtombilden kan visa sig i ”inåtvända nysningar” (som ursprungligen myntades i USA – var annars – som ”inverted sneezing”). (Att nysa inåt låter sig ju knappast göras. Det som här åsyftas är snarare att hundarna försöker dra snor genom sina långa näsor och jag brukar helt enkelt kalla det för att man snörvlar.)

Noskvalster tycks vara ofarligt för den drabbade hunden och främst ge upphov till irriterande symtom (klåda?) i näs- och bihålor. Framförallt om näsans slemhinna svullnar, kan symtom i form av nedsatt luktsinne sammankopplas med förekomsten av kvalster. Min egen erfarenhet talar också för att det finns en stor individuell variation i fråga om de drabbade hundarnas grad av symtom. Vissa tycks det inte bekomma något alls.
Korrekt diagnos kräver att kvalstren påvisas – oftast med hjälp av genomspolning av näsan – vilket innebär sövd hund. En omständlig och kostnadskrävande procedur De flesta veterinärer behandlar därför troligen, liksom jag själv, med ledning av hundens symtombild. Eftersom antalet kvalsterangripna hundar har blivit så stort är det ju uppenbart att en och samma hund kan behöva behandlas om och om igen...
Upprepade behandlingar med läkemedel är aldrig bra, även om vi hittills inte har sett några direkt negativa konsekvenser av upprepade kurer med Interceptor-tabletter.

För närvarande tillämpar jag följande strategi för mina egna hundar och patienterna på kliniken:
Endast hundar som visar påtagliga och ihållande symtom – med besvär eller nedsatt funktion för djuret – behandlas. Samtidigt behandlas de hundar dessa regelbundet vistas tillsammans med, exempelvis hela kenneln eller alla hundar i samma hushåll. För övriga hundar rekommenderar jag att man avstår från behandling, eftersom hundens symtom är små, parasiten ofarlig och man får räkna med relativt snabbt återsmitta efter fullgjord behandling.

Till sist: Långtifrån alla hundar med nedsatt jaktlig förmåga har det på grund av noskvalster. Till det kan det finnas en mängd olika andra orsaker minst lika troliga som noskvalster. Därför har säkerligen åtskilliga hundar fått – och kommer framgent att få – behandling för ett noskvalsterangrepp de inte drabbats av. Det är naturligtvis nackdelen med en utebliven korrekt diagnos, men å andra sidan: Det kan åtminstone i vissa fall bokstavligen gälla livet för den stackars hund som tappat sin lust att jaga. Och det i sig kan ju motivera ett försök med behandling mot noskvalster. Christer Nälser.

Nedan följer info från VästerviksBK's hemsida. Hämtad 2002-10-17

Allmänt: Angreppen av noskvalster (Pneumonyssus canium) har ökat under de senaste decenniet. Det kan drabba alla hundar. Det är ett vitaktigt kvalster, som lever inuti hundens bihålor. Under gynnsamma förhållanden kan kvalstret även leva utanför värddjuret en viss tid. Naturlig storlek: 1 mm.

Symptom: Så kallade reverterande nysningar - hunden "snorar bakåt/inåt". Jakt- och spårhundar förlorar plötsligt spårförmågan.

Diagnos & Behandling: Kontakta veterinär för att få hjälp med diagnosen. Receptbelagd medicin krävs. Det finns även ett giftfritt alternativ, AG Crossroad, helt baserat på eteriska oljor och honung. Ges vi ett tillfälle i foder. Utprovat i samråd med spårläggare, domare, hundförare och uppfödare. Vill du veta mera, gå in på
Svensk Terapeut Utbildning AB där ni kan mejla dem och fråga hur det går till.


Tillbaka



























Fästingar och fästingburna sjukdomar

Hemmagjort fästingmedel...
Recept på fästingmedel bestående av:
5 vitlöksklyftor, 1 burk timjan och en liter vatten.
Pressa vitlöken och blanda ihop med timjan och vatten koka ca 5 minuter, sila av låt kallna. Häll upp i en duschflaska, förvaras kallt. Hållbarhetstid ca en månad. Spraya hunden var annan var tredje dag.

Vikingvet presenterar här en artikel om fästingar och fästingburna sjukdomar.

Ixodes rinicus är den fästingart som vanligast hittas på människor och hundar i Sverige. Den sitter gärna på grässtrånas topp eller i låga buskar, i områden med halvhögt gräs och med närhet till vatten. Högssäsong för denna fästingart är april-juni och augusti-september.

Avlägsna fästingen genom att med en pincett greppa fästingen så nära huden så möjlig och dra rakt utåt. Man kan även få fästingen att släppa taget genom att vrida den fram- och tillbaka. Tidigare var uppfattningen att man skulle vrida loss fästingen, men detta är fel då sugsnabeln inte har spiralvridna hullingar. Det finns speciella fästingborttagare att köpa. Besök din närmaste djuraffär.

Aktuella fästingburna sjukdomar är borrelios och ehrlichios.

Borrelios är en fästingburen, bakteriell sjukdom, som går på husdjur och också människa. Den är spridd över så gott som hela världen. Av husdjuren löper hunden en mycket stor risk att utveckla sjukdomen. De fästingar, som sprider sjukdomen är s.k. trevärdsfästingar, som kläcks från ägg, som är från början icke infekterade. I fortsättningen kan larv- och nymfstadier av fästingen taga till sig infektionen genom att föda sig på infekterade värddjur och de kan sedan föra över infektionen till sitt nästa värddjur. Mindre däggdjur, speciellt råttdjur är en stor värdreservoar för smittan. Hundar är likaså en smittkälla. Risken för överföring av smittan är störst genom nymfer under våren och när det gäller vuxna fästingar under våren och hösten. Det är då de är aktivast och söker värddjur. Symtom, som kan ses hos husdjuren är hälta och ledvärk, neurologiska symtom, hjärtfel, njurfel. Hos hund kan man se hälta, feber, upphörd aptit, slöhet, svullna lymfkörtlar. Ett mycket vanligt symtom hos hund är ett angrepp på njurarna och detta är mycket allvarligt, t.o.m. dödligt. Ansiktsförlamning och strokesymtom kan också uppstå. Det är alltså fråga om en bakteriell sjukdom, som orsakas av bakterien Borrelia burgdorferi och överföringen sker via fästingar. Genom s.k. ELISA-test (en immunologisk mätmetod) kan man få reda på om en individ har varit exponerad för smittan. Behandling mot en borreliainfektion är genom antibiotika och då med penicillin eller tetracyclinpreparat (antibiotika med s.k. brett spektrum). Borreliainfektionssymtom kan dröja mycket länge efter ett giftigt fästingbett - upp till ett par månader, varför många djurägare och även människor inte sätter detta i samband med fästingangreppet. Det finns vaccin mot borreliainfektion, dock inte i Sverige.

Ehrlichios orsakas av en rickettsie - en mikroorganism som är mindre än bakterier men större än filtrerbara virus. Infektionen kan drabba hund, häst, nöt och får. Det finns några stammar, som kan infektera människa.

I akuta fall ses en vävnadsökning av endotelceller i stödjevävnaderna i mjälte, lever, lymfkärl och benmärg bl.a. Det är det sk. retikuloendoteliala systemet, ett immunsystem, som är inbegripet i processen. Mjälten t.ex. kan bli abnormt förstorad. Symtomen är upphörd aptit, nedstämdhet, kraftlöshet, stelhet, motvilja att röra sig, ödem (vätskesvullnader ) i ben och pung. Hosta och andnöd kan förekomma. Under det akuta skedet sker vanligtvis inga dödsfall . Spontant tillfrisknande kan förekomma. Djuret kan förefalla symptomfritt, men i en del fall blir förloppet kroniskt med mjältförstoring, njurfel, lunginflammation, inflammation i främre delen av ögonen och hjärnhinneinflammation. Cerebellar ataxi (kan liknas vid en berusads vacklande gång ) förekommer. Medvetslöshet kan inträda. Andra symtom är förlamning, överkänslighet för yttre retningar samt kraftig viktminskning.

Diagnosen kan verifieras genom blodprov. Behandlingen sker bäst med tetracyklinpreparat.

Andra fästingburna sjukdomar, som kan drabba både djur och människa är TBE - tickborne encephalitis, fästingburen hjärninflammation, som orsakas av ett virus. En elakare variant av TBE är RSSE, som betyder Russian spring and summer encephalitis, som också orsakas av ett virus, som kan överföras via fästingar. Fåglar, mindre däggdjur och får är inbegripna i sjukdomskomplexet. Hjärn- och hjärnhinneinflammation kommer ofta samtidigt. Symtomen är feber, huvudvärk, överkänslighet för yttre retningar (beröring, ljud och ljus), nackstelhet, kramper.

Lyckligtvis finns numera medel som gör att åtminstone hundar kan få ett bra skydd mot fästingangrepp. Preparaten som är receptbelagda heter Exspot vet. och Frontline vet. Genom en enda hudbehandling kan man få hunden skyddad ca 4 veckor. Därefter upprepas behandlingen. Bägge preparaten appliceras mellan skulderbladen och på stora hundar även vid svansroten (gäller Exspot vet.). När det gäller katt , så har Frontline effekt endast mot loppor. Exspot vet. används ej på katt. Källa:http://www.vikingvet.com/nscape/vetcetera/fokus/

Numera finns det receptfria fästinghalsband 'Scalibor' att köpa på Apoteket.
Tillbaka


































Information om rävskabb.

Rävskabb (Sarcoptes scabiei) är ett litet djur som gräver gångar och lägger ägg i rävens/hundens överhud och orsakar då en intensiv klåda. Skabb smittar både direkt och indirekt, dvs både vid hudkontakt eller kontakt med smittad yta, tex ett rävgryt. Skabbdjuret kan klara sig i upp till tre veckor utan värddjur (dvs i naturen). Smittan är endast dödlig om ett smittat djur inte får behandling. Om du misstänker att din hund fått skabb (symtom: intensiv klåda, rodnad hud med röda knottror, håravfall, sträv och glanslös päls, hudinfektioner pga rivsår och förtjockad hud), måste en veterinär undersöka hunden. Du får ett recept på ett shampoo mot skabben, alternativt en spruta eller tabletter. De olika behandlingsalternativen har olika snabbhetsgrad vad gäller fri från smittorisk. Vad jag vet kan man inte vaccinera helt mot rävskabb. Men medlet Frontline sägs förhindra även smitta från rävskabb. Finns att köpa receptfritt på Apoteket.

Eftersom skabbdjuret kan klara sig lång tid utan värddjur, är det viktigt att sanera hundens omgivning (hundkoja, liggplats mm).

Eftersom skabbdjuret är så litet, kan det inte ses med blotta ögat utan bara i mikroskop. Det är därför viktigt att du kontaktar veterinär om du misstänker att din hund har skabb.



Tillbaka






















Hunden & bilen

Nu äntligen kommer sol och värme, men med det kommer också den tid då hundar tyvärr drabbas utav värmeslag. Detta kan drabba din hund då den vistas utomhus i för mycket sol men farligast är det då din hund sitter i en varm bil. Inne i bilen kan det bli enorm hög temperatur och din hund kan få värmeslag och till och med dö. Så tänk på vart du parkerar bilen och att solen flyttar sig. Måste verkligen hunden följa med när den ändå måste sitta i bilen? En hund kan inte svettas och har därför svårt att reglera kroppstemperaturen. Hunden börjar redan att få problem vid lufttemperatur på 30 grader Celcius

Symptomen på värmeslag är förhöjd kroppstemperatur (41-43 grader), hunden hässjar våldsamt. Detta är ett livshotande tillstånd och måste behandlas akut. Man sköljer hundens huvud och kropp med kallt vatten, åker till veterinären där de behandlar genom att t.ex. ge kallt dropp och eventuellt cortison och lugnande medel. Hunden kroppstemperatur bör tas varje kvart.

Ex: Då klockan är 10.30 och yttertemperaturen ligger på +20 C med en blandning av skugga och sol kan temperaturen i bilen nå en temperatur på ca +50 C och om solen skiner direkt på bilen kan det vid en yttertemperatur på runt +22 C komma upp i runt +90 C!

Skydda er hund mot en plågsam sommar genom att se till att ha grindar eller bur till bilen, då kan ni lämna bilen öppen utan att hunden hoppar ur. Det finns dessutom tonade plexiglasskivor att sätta in i bilen som reducerar värmen inne i bilen med 90 %(www.solarplexius.se). Det finns ventilationskrokar som fästes i låsanordningen till bakluckan som gör att luckan står öppen ca. 10 centimeter fastän bilen är låst. Till bilfönstren finns det s.k. ventilationsgaller att köpa. Ett galler som fästes i mellanrummet efter det att rutan vevats ner, detta gör att gallret ser till att det inte blir en stor öppning för hunden att ta sig ut eller att det inte heller blir så lätt att ta sig in. Mini-fläktar som går på 12 volts batteri kan nyttjas för att få extra fart på ev. stillastående luft i bilen.


Tillbaka





































































Kennelhosta

Att tänka på när hunden hostar

Med jämna mellanrum bryter kennelhosta ut, den sprids lavinartat via utställningar och andra ställen där många hundar möts. Vi har drabbats av kennelhosta vid två tillfällen och då hostan har varat ett par veckor per hund innan hundarna varit friska och krya igen.

Allmänt om kennelhosta
Kennelhosta är oftast orsakad av virus som ger upphov till luftvägsinfektioner hos hundarna och är mycket smittsam. Hostan smittas via direktkontakt mellan hundarna, det är i de infekterade, luftburna vätskedropparna från hunden hosta som smittoämnet finns. Överföring av smitta mellan människor eller andra djur är mycket osannolik eftersom viruset överlever mycket kort tid utanför värddjuret. Kennelhostan är normalt inte en livshotande sjukdom, men hos små valpar, äldre, sjuka eller nyopererade hundar ska man betrakta sjukdomen med större allvar, dessa hundar är mer mottagliga för virusinfektioner. Risken för smitta är alltid störst för hundar med stor kontaktyta till andra hundar, men i princip kan alla hundar smittas.

Symptom
Viruset angriper luftrören och bronkerna som blir röda och irriterade samt belagda med segt slem. Normalt är sjuka hundar pigga och glada med undantag för en ihållande, hård eller fuktig hosta. När hostattackerna kommer ser det ut som om hunden vill kräkas men det kommer bara upp slem eller också ingenting. Ibland kan hundarna dock drabbas av feber, rinnande näsa samt snuva. En del hundar kan också få ont i halsen som kan leda till att den får svårt att äta.

Olika smittoämnen
Infektiös trakeobronkit, som kennelhostan heter på veterinärspråk, kan orsakas av flera olika smittämnen. Det vanligaste är Parainfluensavirus för hund (canine parainfluenza virus, CPV), andra vanliga är hundens adenovirus 2 (canine adenovirus 2, CAV2) och Bordetella bronchiseptica som är en bakterie. Mindre vanliga är hundens adenovirus 1 (canine adenovirus 1, CAV1), reovirus, herpesvirus och mykoplasmaorganismer.

Behandling av sjuk hund
Själva virusinfektionen kan inte behandlas och i regel försvinner symptomen efter 1-2 veckor. Om hunden inte har alltför mycket slembildning kan du ge den Noskapin mixtur 2,5 mg/ml (dosering: 1 ml per 10 kg kroppsvikt 2-4 gånger dagligen.) Tempa hunden dagligen och du ska kontakta veterinär om hunden har feber (över 39,5 C), ont i halsen, svårt att få luft, långvarig hosta eller hosta nattetid. Om hostan inte gett sig efter 2 veckor bör du också ta kontakt med veterinär för att utesluta att hunden inte drabbats av lunginflammation. Den sjuka hunden ska hållas i stillhet samt avskilt från andra hundar så länge som den hostar. Hunden anses frisk och är inte smittobärare när den haft fem hostfria dagar.

Förebygga kennelhosta
Parainfluensaviruset överlever inte länge utanför hunden och är lätt att oskadliggöra med desinfektionsmedel. Genom att hålla en god hygien och undvika fukt, drag och kyla kan du på ett effektivt sätt förebygga infektionen. Du kan även vaccinera hundarna regelbundet med Nobivac DHPPi, som ger ett gott skydd mot parainfluensa. Alla hundar i din flock bör vaccineras för att reducera smittrycket. För att uppnå bästa möjliga skydd bör 12 veckors-valpen vaccineras med Novivac DHPPi och därefter 1 gång årligen. Även vuxna hundar kan vaccineras med detta vaccin. Eftersom kennelhosta består av olika virus och bakterier kan man inte få ett 100%-igt skydd med vaccinering, men du får ett så gott skydd som möjligt.

Källor:
Hundens sjukdomar; Birgitta Wikström 1993 Hälsoråd för hund; Apoteksbolaget 1996 Broschyr Aktuellt om Kennelhosta; Intervet Frågor & Svar; www.agria.se




Tillbaka



























Huggormar & huggormsbett

Sommaren, solen och värme, visst är det härligt! Men sommartid innebär också en del faror. Två av dem, kanske de allra farligaste, är bilar och huggormar.

Huggormar
Huggormen är den enda giftorm som lever i Skandinavien och tack vare sin effektfulla svarta zickzackrand längs ryggen är den lätt att känna igen. Under tidiga vårdagar kommer huggormen fram och under högsommaren föder huggormshonan sina ungar. Redan från födseln är huggormsungen kapabel att ta hand om sig själv och den har munnen full med verksamma gifttänder. Huggormen finns i hela vårt land, med undantag för fjällområdet.

Huggormen beter sig inte som andra ormar, den har ingen direkt rädsla för människor som andra ormar har. I stället för att ringla iväg när fara hotar, rullar den ihop sig och intar försvarställning med tillbakadraget huvud, redo att hugga om det behövs. Eftersom ormar saknar hörsel har de en utvecklad förmåga att känna vibrationer och små skakningar i marken. De flesta ormar är nattdjur och är mest aktiva under ljumma nätter.

Huggormsbiten hund
Vanligtvis blir hunden biten i nosen, på huvudet eller i tassarna och det uppstår snabbt en svullnad. Blir hunden biten i nosen kan svullnaden medföra att hunden får andningsbesvär. Bett i tassarna är oftast mer farliga eftersom giftet sprids mer effektivt. Känsligheten för för ormbett varierar starkt. Mellan tre och fyra procent av huggormsbitna hundar avlider av sitt bett. En ormbiten hund bör till veterinär så fort som möjligt, och det är viktigt att den hålls i så stor stillhet som möjligt. Anledningen till detta är att förhindra att ormgiftet och frisatta vävnadsämnen ska spridas i kroppen. En ormbiten hund behandlas med kortison och antibiotium. Kortisonets uppgift är att motverka kärlskador och chock medan antibiotikum ges för att förhindra infektioner på bettstället. Hundar som blivit huggormsbitna tidigare löper större risk att blir dåliga av ett nytt bett. Om du är ute mycket i skog och mark kan du be veterinären skriva ut kortisontabletter som du kan ge till hunden om olyckan skulle vara framme.

Källor: Brukshunden 4/99 Hundens sjukdomar, Birgitta Vikström, 1993 Hälsoråd för hund; Apoteksbolaget 1996
Tillbaka


















Avmaskning

Hur ska jag avmaska min hund?

Man bör alltid välja ett så "smalt" avmaskningsmedel som möjligt, för att undvika resistensutveckling hos inälvsparasiterna. Om man är osäker på vilken typ av parasit hunden är infekterad med, kan man skicka ett avföringsprov för analys. De allra flesta avmaskningsmedlen är receptfria och kan köpas på Apoteket.

Spolmask
Hundvalpar har alltid spolmaskar - de smittas av sin mamma (i livmodern, och via mjölken), hur väl avmaskad hon än är. Vuxna hundar, som inte äter rått slaktavfall, rått kött eller rå fisk har sällan andra inälvsparasiter än spolmask. De smittas när de får i sig ägg och larver från miljön.
Hundar har sällan symtom av spolmaskarna, men vid kraftig infektion - framför allt hos valpar kan man se dålig tillväxt, avmagring, dålig pälskvalitet och diarré. Trots regelbunden avmaskning kan man aldrig eliminera alla spolmaskar hos en individ, men man kan hålla antalet spolmaskar nere. Detta är viktigt, eftersom spolmasklarver i sällsynta fall kan smitta människa och ge upphov till skador i olika organ. Det är framför allt barn som kan drabbas, om de äter jord eller sand med spolmasklarver i.

Avmaskning
Valpar avmaskas med Banminth pasta vid 2, 4, 6, 8, 10 och 12 veckors ålder samt vid 6 månaders ålder. Tiken avmaskas samtidigt med valparna. Vuxna hundar avmaskas 1 gång/år med Banminth pasta. Vid konstaterad parasitinfektion avmaskas hunden 2 gånger med 2 veckors mellanrum. I kennlar med stora problem med spolmask avmaskar man i stället med Axilur eller Welpan.

Bandmask
Bandmask kan ses hos hundar som äter rått slaktavfall, rått kött eller rå fisk samt hos hundar som vistats utomlands. Den bandmask som finns på kontinenten (dvärgbandmask) kan smitta till människa via hundens avföring. Det är en allvarlig sjukdom hos människa, som leder till att vätskefyllda blåsor bildas i inre organ. Oftast är dessa infektioner symtomfria - det enda som ses är maskarna i avföringen (ser ut som risgryn) och ibland klåda runt anus.

Avmaskning
Normalt räcker det med en engångsbehandling med Droncit eller Drontal comp (den senare har även effekt mot spol-, hak- och piskmask). Vid infektion med den breda bandmasken, som finns i insjöfisk, används Droncit i en högre dos än vanligt (se förpackningen). Hundar som varit utomlands (gäller dock inte Norge) ska avmaskas två gånger mot den farliga dvärgbandmasken, en gång innan införseln till Sverige och ytterligare en gång efter hemkomsten.

Övriga inälvsparasiter
Hundar kan även drabbas av hakmask, vilket är mindre vanligt än spolmask. Vid kraftig infektion ses klåda, avmagring samt diarré som kan vara blodig. Hundar som varit utomlands kan smittas av piskmask. Vid kraftig infektion kan man se blodig diarré och blodbrist. För avmaskning används Axilur eller Welpan.

Tillbaka
























Vaccinationer
När kan jag vaccinera min hund och mot vad bör den vaccineras?

Valpsjuka, HCC (smittsam leversjukdom) och parvo (kallades förut hundpest) är numera ovanliga sjukdomar i Sverige. Det beror framför allt på att de allra flesta hundägare vaccinerar sina hundar regelbundet mot dessa sjukdomar. Det är däremot inte så att sjukdomarna är utrotade, så det är mycket viktigt att upprätthålla det goda vaccinationsskyddet hos våra hundar, framför allt nu sedan det blivit möjligt att resa över gränserna med sin hund inom EU. Det innebär fortsatta vaccinationer årligen hela hundens liv.

På vissa kliniker använder de i huvudsak så kallade levande vacciner. Denna typ av vaccin innehåller levande, försvagade virus och de kan inte orsaka sjukdom hos hunden. De ger ett snabbare och mer effektivt immunsvar hos hunden, jämfört med avdödade vacciner. Risken för biverkningar är inte större för levande vacciner än för de avdödade. Det finns vaccin som dessutom innehåller skydd mot kennelhosta.

Exempel på vaccinationsschema
Vid 8 veckor Nobivac PPi mot parvo och kennelhosta
Vid 12 veckor Nobivac DHPPi mot parvo, kennelhosta, valpsjuka och HCC
Om man väljer att använda avdödat vaccin, ska valpen vaccineras mot parvo en gång till, vid 16 veckors ålder.
Vid ett års ålder Nobivac DHPPi mot parvo, kennelhosta, valpsjuka och HCC

Därefter vaccineras hunden årligen mot parvo och kennelhosta och vartannat år mot valpsjuka och HCC, resten av hundens liv.



Tillbaka



























Kräkningar & diarré
Vad gör jag om min hund får kräkningar och diarré?
Följande råd gäller vid kortvarig mag-/tarmkatarr, där hundens allmäntillstånd är gott. Är hunden slö eller inte vill dricka eller äta, ska Du alltid kontakta veterinär. OBS! Se hela tiden till att hunden får i sig tillräckligt med vätska (vid kraftiga kräkningar/diarré upp till 1 dl/kg och dygn).

1:a dygnet:
Ge Canikur eller fasta hunden helt. Canikur är ett pulver som blandas med vatten. Det innehåller ämnen som skyddar tarmväggen, tar bort skadliga bakterier och substanser från tarmen, ger extra energi samt återställer salt- och vätskebalansen. Du kan köpa Canikur hos veterinär och på vissa apotek. Hunden ska ha fri tillgång på vatten (vid intensiva kräkningar endast i små portioner som ges ofta). Vid kraftig diarré/kräkningar ges Sempers vätskeersättning eller hemmagjord vätskeersättning (1 liter ljummet vatten, 2 msk druvsocker/honung, 1 tsk salt, 1/2 tsk bikarbonat) i stället för vatten, om inte Canikur ges. Canikur finns att köpa hos veterinären.

Från dag 2:
Det bästa är att ge hunden ett speciellt dietfoder för hundar med mag-tarmproblem, dietfoder kan köpas hos veterinär. Har man inte möjlighet att köpa det, får man laga till en hemgjord diet, se nedan. Dieten ges i småportioner flera gånger/dag under 3-7 dagar.
Exempel på diet: 2 delar välkokt ris + 1 del Keso/hårdkokt ägg/kokt skinnfri kyckling.

När hunden inte haft kräkningar eller diarré på 2 dygn, går Du successivt över till den normala dieten.

OBS! Kontakta vetetrinär om dieten inte har effekt inom 1-2 dygn eller om hunden är slö.


Tillbaka









Julen och vinterns faror

Många faror huserar under julen, och vintern, för våra fyrfota-vänner. Var förberedda och pålästa så att ni inte utsätter er hund för onödigt lidande. Se mer på följande länkar:

Hundsport
Svenska Kennelklubben
Pedigree
Sveriges lantbruksuniversitet
Länk om förgiftning
Länk till hemsida som tar upp akutvård hos hund
Information från Agria
Doggy Rapport, veterinärmedicinsk tidning med en massa bra information
Länk om smittsamma sjukdommar som kan drabba din hund utomlands

Länk om information om hund och hundhållning

Alltså, se upp med förgiftningar (glykol, lök, choklad, salt) samt farliga produkter för en hund att få i sig(presentband, nötter, t.ex. ben från matbordet som revbensspjäll, kyckling m.m.) hundleksaker som går att tugga sönder...
Se till att ha telefonnummer till djursjukhus, giftcentral m.m. tillgängliga och var rädd om din hund i samband med nyårsraketer!
Länk om förgiftning från fyverkeripjäs
Förutom att själva oljudet är skadligt för hunden kan den alltså förgiftas av resterna från fyverkeripjäser. En skotträdd hund kan bli så rädd att den är tvungen att avlivas.

För träning av hundar & valpar så att de inte blir skrämda av skott & fyrverkerier, eller träna redan skrämda hundar, ~ köp CD:n 'Fyrverkeri - Åska - Skott" från Jycke Tryck (http://www.jycke-tryck.se/bocker.htm)


Tillbaka














Trevliga veterinärmottagningar

Trevlig veterinärklinik med personligt engagemang Hemsida:
Väsby veterinärmottagning


Hellströms veterinärpraktik
Veterinärer Niclas Hellström & Börje Rembacken.
Röntgen & ultraljud ~ Kirurgi & medicin.
Tidsbeställning, jourverksamhet,
Drop in-tider: Mån 18.00-20.00, tis 8.00-16.00 samt lördag10.00-16.00.
Övriga öppettider ~ Ring! Telefon: 018-55 00 15

Adress: Svartbäcksgatan 63, Uppsala ~ i närheten av nya polishuset.


Tillbaka




Duschning av hund

18 DOGGY-RAPPORT • 2003 • ÅRGÅNG 27 • NR 1
PÄLSVÅRD Ska hundar bada och i så fall hur ofta?

Kan man tvätta hunden med samma produkter som man använder till sig själv? Det undrade en läsare som badar sin hund ganska sällan. Veterinär ULLA PETERSSON tycker att man istället bör använda något av de hundschampon som finns på marknaden. Under mina år som klinikveterinär har jag träffat alla ytterligheter av hundar. Sådana som under ett helt liv aldrig varit i närheten av en badbalja, exempelvis vissa jakthundar som lever sitt liv i hundgårdar och kojor. Jag har också träffat sådana som rutinmässigt badar en gång i veckan, som vissa sällskapshundar vilka lever sitt liv i soffor och sängar. En del utställningshundar får under utställningssäsong också bada ganska ofta. De flesta hundägare badar dock sin hund när de tycker att kompisen börjar “lukta hund”, det vill säga med ungefär två till tre månaders intervall, lite beroende på pälssort.

Vilket schampoo?
Spelar det någon roll vilka typer av schampon man använder? Kanske inte om hunden badar mycket sällan, men annars tycker jag att en hund ska ha ett för djurslaget komponerat schampo. Det finns idag många sådana schampon och ibland hela hudvårdsserier där tillverkaren bemödat sig om att ta hänsyn till hundens hudegenskaper.
Undvik Lactacyd och Tee Treeschampon Hundens hud skiljer sig på flera sätt från människans. Exempelvis har hunden generellt ett klart högre pH än människa. Hudens hornlager (det yttersta skiktet i huden) är tunnare på hund än på människa. Detta kan möjligen bidra till att hundhud ofta är känsligare än mänsklig hud. De som tror att exempelvis Lactacyd skulle vara lika bra till hund som till människa tänker inte på att pH i denna produkt är mycket lågt. Det passar därför dåligt till en frisk hundhud som har ett betydligt högre pH. Produkter baserade på Tee Tree har i många fall blivit populära till människa. Man ska dock hålla i minnet att denna produkt är sammansatt av många ämnen som kan vara allergiframkallande och i vissa lägen ge negativa reaktioner i huden. I mitt tycke är Tee Tree-schampon inget man bör använda på hund.

Schampon för behandling
Schampon av olika typer och med varierande innehåll har blivit viktiga inslag i behandlingen av olika hudsjukdomar hos hund. Veterinärer har tillgång till flera serier hudvårdsmedel för framför allt hundar. En del enklare sjukdomstillstånd kan till och med klaras med enbart schamponeringar medan andra (de flesta) även kräver allmän behandling i form av till exempel antibiotika eller kortison. Det är positivt att mängden mediciner i många fall kan minskas och behandlingstiden förkortas om man har möjlighet att komplettera behandlingen med bad.
När schamponeringen inte är till bara för att rengöra hunden utan ingår i en behandlingsplan, är det än viktigare att välja rätt produkt! Detta blir då en viktig uppgift för den behandlande veterinären. Bra vardagsschampon och många så kallade medicinska schampon hittar man på apotek eller hos veterinären.

Ohyra
Det finns idag på marknaden många produkter med innehåll som anses väsentliga för att ingå i en behandling av olika sjukdomstillstånd. De mest välkända är sannolikt schampon mot ohyra som löss och mjällkvalster. Det är viktigt att veta att effekten mot parasiten endast finns under kontakttiden, den tid som schampot får verka på hundens hud. När schampot sköljts bort finns ingen effekt kvar. Ohyresschampon, liksom de flesta så kallade medicinska schampon, bör ha en kontakttid på 10-15 minuter varefter man sköljer noggrant. Ohyresschamponering ska upprepas minst tre till fyra gånger med maximalt en veckas intervall. Det är också oerhört viktigt att hela hunden badas, inklusive skallen! Här kan annars parasiter gömma sig kvar. Kom dock ihåg att det idag även finns andra effektiva och bekväma behandlingar mot ohyra.


Många andra hudsjukdomar hos hund kan framgångsrikt låta sig behandlas med schamponeringar. Ett sådant tillstånd är seborré, en ökning av mjäll och talg i huden. Hunden känns fet att ta i och kan lukta mycket illa. Seborré kan vara både primär och sekundär till andra sjukdomar. Den kan dessutom vara både torr och oljig. Det är viktigt att diagnosen är korrekt ställd av veterinär. Många seborré-hundar kräver många och täta bad, kanske ett par gånger i veckan under lång tid. Detta går an på en liten, korthårig ras, men blir jobbig och tidskrävande på en stor, tät- eller långpälsad hund. Seborréschampon innehåller svavel, salicylsyra och ichthyol i olika mängd och blandningar. Vissa innehåller även tjära eller selensulfid. Båda ämnena är kraftigt uttorkande.

Pyodermi
Pyodermier, det vill säga bakteriella hudsjukdomar, förekommer oftare på hund än på något annat djurslag. Pyodermi är oftast en följdsjukdom till andra sjukdomar som allergier, hormonella rubbningar eller parasitsjukdomar. Många hundar får också återkommande pyodermier utan att man lyckas hitta någon underliggande orsak till detta. Även vid detta tillstånd är det tacksamt att komplettera behandlingen med bad i schampon som innehåller klorhexidin, benzoylperoxid eller etyllaktat. Schamponeringsintervallen hålls inledningsvis korta, kanske bara ett par dagar.

Atopi
Hundar som har en luftburen allergi, en så kallad atopi, mår ofta bra av mycket täta bad i något milt och skonsamt schampo. Detta för att minska mängden allergen (ämne/partiklar som hunden är allergisk mot) på hudytan och följaktligen även minska hundens symtom som vid alla allergier är klåda.

Utförande
Det kan inte tillräckligt understrykas hur viktigt det är att rätt diagnos ställs för att man ska kunna välja ett eller flera schampon som komplement i sin hudbehandling. Själva badet ska dock djurägaren göra själv och det är därför viktigt att hon/han fått klara informationer hur badet ska gå till.
Badet underlättas om pälsen är genomborstad innan. Se till att hunden inte halkar i det våta utrymmet där den badas. Pälsen ska blötas igenom ordentligt innan schampot masseras in. Svamp eller tvättvante kan användas. På tät och/eller långpälsade hundar underlättas proceduren om schampot späds med lite vatten. Kontakttiden, den tid som schampot ska verka, ska helst inte underskrida 10 minuter. Detta kan verka som en evighet med en livlig hund i badkaret eller på duschgolvet och det är klokt att använda sig av tidtagning. Under den varma årstiden kan man gå en liten promenad med schampo och hund.
Många är rädda för att hunden ska få schampo i ögonen, vilket naturligtvis kan hända. Dock inte så ofta som man tror, eftersom hunden reagerar precis som vi – den blundar. Självklart ska man försöka undvika att hälla schampo i ögonen på hunden. Tidigare ansåg man att ögonsalva skyddade ögonen vid schamponering. Detta har visat sig vara en dålig idé eftersom det verkar som om salvan istället kan fånga upp och stänga in schampot i ögat.
Vid all schamponering av hund är det viktigt att vara återhållsam med schampomängden och att skölja mycket noga med vatten. Detta tar tid och är svårare att utföra noggrant på en hel hundkropp än på en liten del av huvudet, som ju är fallet när vi människor tvättar håret. Man bör också hålla i minnet att vissa kroppsdelar är svårare att komma åt, exempelvis vecken runt pungen, där schamporester kan gömma sig och irritera. Var därför noga med att skölja alla skrymslen och vrår!

Vid många och täta bad är det ofta nödvändigt att huden återfuktas ordentligt. Olika typer av fetter och oljor, urea, glycerin, propylenglykol och kollodialt havremjöl är exempel på ämnen som används i schampon, balsam och sprayer för att mjukgöra och återfukta huden. Efter sköljningen torkas pälsen med en handduk. Det går också bra att blåsa hunden torr. Se bara upp så att fönen inte blir för varm.

Lycka till med badet!
Ulla Petersson Veterinär ULLA PETERSSON arbetar vid Bayer. Litteratur:
Matousek, J.L., Campell, K.L., A comparative review of cutaeous pH, Veterinary Dermatology 2002,13, 293-300.
Griffin, C., Therapy Options, Workshop on Dermatological Therapy,Cremona 1999
Mueller, R.S., Topical Therapy, Fourth World Congress of Veterinary Dermatology, San Francisco 2000.

Doggy- Rapport på Nätet!
Doggy-Rapport finns utlagd på Internet. Besök oss gärna på http://www.doggy.se.
Tillbaka









Munhygien

Hundens munhygien är en av de mest viktiga saker som skall kollas. Detta skall kollas ca en gång per vecka
Tillbaka